När man samlar ihop saker ur ett hem, tar dem ur sitt sammanhang, blir det plötsligt som att de som levt med sakerna, använt dem, bara rest sig upp och gått som väg... Degbunken som fortfarande har spår av deg, linnevarpan där linnetrådar blivit kvar precis så som de en gång rullats upp, vävpallen med spår från timmar och åter timmar av arbete. Bröllopssilvret med farmor och farfars initialer. Arabiaporslinet...hur många middagar har intagits med det, skramlet från besticken, skratten...
Jag går helt i spinn av sånt här
2 kommentarer:
Underbart! Och dina bilder är outstanding, man kan nästan ta på känslan.
Den bästa helgen till dig min fina vän!
ack för din fina kommentar den värmde verkligen. Kan bara säga detsamma. Vilka fantastiska bilder, det är ju otroligt och man blir förundrad över hur det gick till förr i tiden.. Det är nåt magiskt över de där gamla sakerna.. Har hittat massor av sådant i vårt hus.. Så spännande. Och vilka vackra bilder med det svarta mot trä! Önskar dig en fin helg!
Skicka en kommentar